Skurklossen - en liten, gåtfull och viktig detalj

Dec 09, 2024

Kunskapsbank

Skurklossen, även känd som fodersockel, foderkloss, bottenklots eller skursockel, är en viktig detalj i våra gamla hus. Trots det utgör den lilla anspråkslösa träbiten, som sitter i mötet mellan golvsockel och dörrfoder, en av byggnadsvårdens olösta gåtor. Varför finns den och vad har den för funktion?

Vad är en skurkloss?

En skurkloss, eller fodersockel som den benämns här på bilden nedan, är en träbit som sitter i övergången mellan dörrfoder och golvsockel. Den är vanligtvis tjockare och bredare än både golvsockeln och fodret, och ofta står den ut med en egen profil och fasning. Skurklossar användes ofta i byggnader fram till 1920-talet, då de bidrog till att skapa både en praktisk och vacker övergång mellan lister.

 

Bild lånad från Sekelskifte


Vad är dess funktion egentligen?

Här på internet har skurklossar många påstådda funktioner och det verkar som att dess exakta syfte och uppkomst inte är riktigt klarlagd. Här är några av de vanligaste teorierna:


  1. Skydd mot slitage och skador: Förr skurades golv ofta med rikliga mängder vatten. Detta kunde orsaka rötskador på nederdelen av dörrfodret (också eftersom ändträ suger mer en annat trä). Med en skurkloss behövde endast den delen bytas ut, vilket sparade tid och material. Namnet ”skurkloss” kanske kommer därifrån?

  2. Underlättad reparation: I äldre hus med mullbänksisolering behövde golv ofta brytas upp för att ersätta rötskadade delar. Skurklossen gjorde det möjligt att byta ut golvet utan att behöva ta bort hela dörrfodret. 

  3. Estetik och tradition: I klassisk arkitektur påminner skurklossen om en pelarbas som bär upp en dörrs omfattning, inspirerat av antika byggnadsstilar. Den framhäver dörröppningen och skapar en harmonisk övergång mellan dörrfoder och golvsockel.

  4. Praktisk problemlösare: En annan vanlig teori är att skurklossen löser problemet med att foga ihop lister av olika profiler, vilket annars kan vara estetiskt utmanande. Ett profilerat dörrfoder som övergår i en golvlist med en annan profil kan vara svårt att få snyggt…


 

Ja, vad är sant egentligen? Byggnadsantikvarie AnnMarie Gunnarson har i en gammal artikel i Gård & Torp filosoferat kring denna träbit. Efter att funderat lite är jag också beredd att hålla med hennes tes om att det handlar om en gammal klassisk byggnadsdetalj vars innebörd man helt enkelt glömt bort. Kan det vara så, att de praktfulla, gamla dörromfattningarna som från början var en inspiration från kolonner och antikens portaler, med tiden har förenklats till profilerade dörrfoder med denna berömda kloss som bär upp? Och att de praktiska aspekterna helt enkelt är efterkonstruktioner? 


 

En skurkloss med egen profil och identitet :-). Bild från Sekelskifte


Hur ser en skurkloss ut?

Skurklossar kan se olika ut. De kan vara släta med fasade kanter eller mer detaljerade och profilerade. Vanligast är att klossen är tjockare än dörrfoder och golvsockel samt också bredare än dörrfodret för att ”bära upp” det. Den brukar vara fasad för att helt enkelt följa dörrfodrets tjocklek/profil som ju ofta är olika på de båda sidorna. Sen brukar den också vara någon centimeter högre än golvsockelns höjd (annars skulle den ju inte fylla funktionen att ”möta” golvsockeln fullt ut). 

 

En enklare skurkloss som har fasats något för att följa dörrfodrets bredd och bildar ett mjukare avslut. Bild från Sekelskifte.


Var får man tag i skurklossar?

Idag kan skurklossar köpas ”färdiga”, antingen som klossar eller som ämne eller lång list som man helt enkelt sågar i rätt höjd. Har man rätt verktyg kan man ju så klart fixa en själv! 


 

En mer modern variant av skurkloss

Håll dig uppdaterad!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för att ta del av vad som sker på Byggnadsvårdaren.

Genom att registrera dig godkänner du datapolicy.