500 personer deltar just nu på Byggnadsvårdens konvent i Mariestad, ett evenemang som äger rum vartannat år och som samlar hela branschen. Under Byggnadsvårdsföreningens branschmingel på torsdagskvällen delades utmärkelsen Årets byggnadsvårdare 2024 ut. Grattis till årets pristagare Niclas Fredrikson som alltså är stiftsantikvarie i Linköpings stift!

Motiveringen till utmärkelsen löd:

Med stort hjärta och engagemang har årets byggnadsvårdare bidragit med energi och kunskap till att utveckla byggnadsvården i vårt land. Hen har outtröttligt jobbat dag och natt de senaste åren med att inspirera till god tjärtillverkning, bra materialval för underhåll och inte minst att öka kunskaper om byggnadsvård bland församlingar, ungdomar och hantverkare.

  
Hens engagemang har smittat av sig till många och idag kan vi tacka hen för att ha bidragit till att det finns flera tjärugnar i landet, bland annat i en skolskog. Årets byggnadsvårdare har också bidragit till att det finns flera entreprenörer som katar tjärved för att säkra en lokal produktion, och har även spridit kunskap om bevarandet av våra kyrkorglar!

  
Årets byggnadsvårdare är unik i sitt arbetssätt att ”släppa skrivbordet”” och verka för en reell förändring. En praktisk ”byråkrat”, sann eldsjäl och möjliggörare som med sitt engagemang åstadkommer grundläggande förändringar inom byggnadsvården, långt utanför hens uppdrag inom stiftet.

Men... vad är egentligen ett stift och vad gör en stiftsantikvarie? Svenska kyrkan är indelad i tretton geografiska stift med varsin biskop. Stiftens grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet. Varje stift omfattar församlingarna inom stiftets geografiska område och bär namn efter biskopssätet (exempelvis Linköping stift). En stiftsantikvarie är med och vårdar och utvecklar Svenska Kyrkans kulturarv (som också är landets största sammanhållna kulturarv) och basar över hur kyrkounderhållsbidraget inom stiftet ska användas. 

...och vad innebär det att ”kata” tjärved? Att kata ett träd innebär att nedre delen av stammen på en levande tall avbarkas så när som med undantag av en smal barksträng som lämnas kvar för att trädet ska kunna försörja sig med vattning och näring. Med detta ökas kådbildningen i trädet. Ja, med detta inlägg inser jag nu att jag måste lära mig mer om tjära :-)

Stort grattis igen till Niclas Fredrikson!